Valium från Valier

Geografisk formgivare

Aahhh, jag var på teater i går. ”Svensk Tenn” med Varanteatern. Igenkänning för tretti-förtiplussare. Skrattade mycket gott, men inte så gott som Jonas Hedman. Jag hann inte med att skratta hela tiden, eftersom jag var koncentrerad på min tvångstanke att kanske kunna sno några skämt och använda som mina egna. Det gick sådär, det blir nog mest internskämt med dem som var med. Exkluderande och fiiint.
Men om du hör mig säga ”Nu var du tjaskig” eller ”Ska vi ha möte” eller om jag kör ”Häxan” på ett jätteroligt sätt, så vet du var jag fick det ifrån.
Eftersom jag både satt längst ut i en stolsrad med en giraff framför mig (innebar att jag fick sitta och vridsträcka mig en smula) och ville syna Jonas noga (innebar att jag vred mig saftigt åt Jonas håll också) så har jag idag smärre nackspärr. Sitter med halsduk och kostym.

Jonas och jag sätter strax upp ett eget stycke, för det de kan i Lund kan vi i Sollentuna också, som det står i visan. Hr Hedman kan ha ett förflutet som ”arga läraren som blir störd” och ”the uninvited rabbit on the wedding”, sägs det.
Häpna när föreställningen blir av. I en urban context. And when I say föreställning, I don´t mean this here in Groningen.

Alla som läst om Pappa C:s Thaiglädje, (Träffa Pappa här) förstår ju att man blir sugen.

Vi har ett utsökt Armeniskt kök i Fredhäll precis bredvid kontoret, och dit brukar jag gå och smörja kråset. Med allehanda exotiska läckerheter. Som Fredhällsgrillare till exempel. Eller Dubbel Special…

Han är i alla fall Armenier, han som står i korvmojen.

Nyss åt jag tickelsempel tre kokta med bröd, men bara ett drag kepchuf och semap.

Ja, så har man startat ännu en dag djupt på knä i Kummelby Kyrka.
Jag var där förra veckan också för att se om jag den vägen kunde nå mitt mål. Men då gick det inte. Ingen kontakt uppåt alls.
Trots att jag träffade minst en präst och en kantor.
-Men oh, den här gången ledde knäböjandet till att jag fick min vilja igenom. Jag fick jag det jag ville. Efter en sväng ner i förrådet i källaren för att låna lite good old stuff.

Nu funkar således Kollektomaten i Kummelby. Med en sista hjälp av en gammal modemkabel.

Jag är den grymmaste.

För oss som skall se ”Svensk Tenn” med Varanteatern i morgon, torsdag kan detta bli något som vi får stifta bekantskap med igen.
En av deras återkommande figurer.

Nu är det i morrn. Jag har sett ljuset, och framtiden. På Liljevalchs. I går.

Vid sidan om diverse knasiga projekt fanns också Pommac. Tänk er bubblorna som kommer i ett glas Pommac. Symboliska sådana i forma av hoplödda ringar i koppar, var och en i storlek som en ordinär LP-skiva. Svårt att se framför dig? Gå dit då!

Jag var nära att köpa Goran Hassanpours DVD-film, ”Världsmästaren”, för slumppriset 100.000:- där man får se Goran sitta på sitt vardagsrumsgolv och berätta att han är champion inom konst. Men E. stoppade mig fegt nog.

Avslutade på Blå Porten bredvid. Rödtunga. Otroligt breda bord, så man måste skrika för att göra sig hörd.

Lite läskigt med alla kvinnor. Både på Liljevalchs och på restaurangen. Idel kulturkoftor, och visst, fyra tunna korthåriga män, troligen från nån labil konstförening.
Och så Jonas, Owe och jag. Annars bara kvinnor med konstiga frusyrer, skarpa glasögonbågar och antingen helt utan kosmetika eller knallröda.
Jag känner mig kränkt som man.

Nu har SMHI bestämt att det är vår, och därför går jag på Liljevalchs ikväll. Jag har hört att det är fint där.
Det får du veta mer om i morrn.

Jamen, herregud, visst kan man jämföra äpplen och päron!
Man kan självklart inte säga att de är likadana, men visst sjutton kan man jämföra dem. Precis som man kan jämföra man och kvinna. Ingen kan ju påstå att de är samma lika, inte jag och E. i alla fall, men visst kan man jämföra dem för att se vem som är längst, tyngst, snyggast (nja…) und so weiter.
Trött på detta äppelkrig. Vad ska vi säga istället? Det saknas ju nåt i talesättet.
-Nu jämför du äpplen och päron som om de vore baserade på samma materia, och därför bör vara precis lika i alla avseenden, och det är de ju inte och därför måste du välja två päron för att gå vidare, och så lägger man till; din idiot.

Och då har jag ännu inte kommit in på ”Låt oss träffas för ett förutsättningslöst möte”
-Nehejdu, ett sånt möte tjänar inget till, så jag ber att få avböja. varför skulle jag vilja gå på ett möte som saknar förutsättningar
”No obligations” är bättre, men näppeligen svenskt.

Igår lämnade vi barnen på Globens annex för konsert med QOTSA.

E. och jag åkte ut på landet. Telefonplan. Gott!
Har du varit där? jag vet att Landet varit hett i flera år, men nu har vi varit där.
Tyvärr inget liveframträdande. Kanske inte måndagar är den hetaste kvällen? Nyss körde Robyn och Marit Bergman Madonnahits där.
Det närmaste show jag kom var att jag satte mig på en riktigt våt disktrasa som glömts i skymningen på min stol.
Jag märkte det inte heller förrän vätan trängt igenom mina jeans och min fillingar helt. Sådär… Borde jag skrikit och krävt desserten for free?

http://www.landet.nu

(”Vi ska åka till landet idag, pappa, mamma, bilen och jag.” har jag inspelad på kassett, från Ny Våg i P3 ca 1981. Vilka sjöng?)

Så ja, nu är jag på banan igen. Efter feta återställningen är nu ipoden frisk igen. Men eftersom jag just bytt dator, och inga låtar följde med till nya itunes så hade jag några timmars jobb att lägga till spår i itunes för att återfylla ipoden. Sådär tretti, förti gig är jättemånga låtar. Även om man lägger till några amerikanska predikningar, några ”Mammas nya kille” och några ”Språket i P1″. Hur kunde man överhuvudtaget klara sig med en walkman CD-spelare, eller hemska tanke; en kopia av en walkman kassettspelare?
Jag tror inte på att den tiden var det glada åttitalet.

Vem ser jag ut som, hoppas jag?

Två morgnar i rad har blivit helt förstörda, både ur ett viloperspektiv, och ur ett näringsperspektiv. ipoden hade knasat rejält, och både lördag och söndag vaknade jag tidigt utan att kunna gossa med min lille vän. (ipoden!) Upp och steka ägg och göra skånns. E. kallar det beroende, jag kallar det att jag hittat ett sätt att vila ut på helgerna. Och nu har jag förvägrats det av krånglande teknik. Idag har jag resettat allt i ipoden och laddat på det igen. I natt får den en chans till. Sen måste jag köpa en annan. Näring? Ja, jag tröståt en hel del. Men jag fick flera timmar på mig att läsa tidningen i min ensamhet innan familjen behagade vakna.

Sa jag att jag hade oförlöst konst inom mig? Ja, inte gällde det målning i alla fall. Idag har vi inlett måleriet i Gula Villan. Vi är ett par curlingföräldrar som bara ”hjälper till lite” att fixa för våra tonåringar…. Jag kan inte dra ett rakt streck med den där spretiga och darriga lilla penseln. Funkar OK att tejpa lite, och att rolla. Näe, jag ska testa att måla på duk istället. Där kanske jag har min uppgift?

Jaha, då fick jag vatten på min kvarn igen. De som tycker att Alexander Bard är ett geni har rätt. De som tycker att han är en uppblåst idiot har säkert också rätt. Nu gick BWO vidare direkt till svenska finalen i schlager.

”Jag sa innan att det var Frida som skulle följa med oss till finalen.” Ja. Tänk om killen hade varit snygg, 1å90 och haft böljande hår. Då hade han varit mycket tråkigare. Amen.