F.M.I.V.J.B.V.D.
Ni vet hur det är att vara man. Jag kommer hem från Fryshuset och har satt min första Axle-stall-to-Rock-to-fakie-combo. Jag har varit med om värsta actionkomedin i kön på ICA Maxi. Eller sett en kille med riktigt ful frisyr, eller med dålig klädsmak – eller både och.
Ja, ni killar* vet vad jag menar. Jag bara bubblar över av något som jag måste dela med mig av. Något viktigt.
Egentligen är jag kanske lite övertrött, men då, just då, har jag fokus på STORYN. Och jag nästan rusar in hemma, och finner söta hustrun E. sittandes vid köksbordet, med näsan i Dagens Nyheter.
-Ahh, här är en som vill lyssna och dela min överjordiska upplevelse.
Och först känns det som om jag har rätt. Det är en härlig historia, jag är en god berättare, och att jag får med alla detaljer är essentiellt för the whole experience.
E. lyssnar uppmärksamt. Nickar lite medhållande. Säger lite ”Mmm” och ”Aha”. Får mig att slappna av. Känna mig viktig i någons liv.
Då säger hon plötsligt:
-Åh, gubben, vad intressant du är, och vilken härlig grej du varit med om, mycket mer intressant än att jag jobbat hårt och länge idag, kommit hem, med tåg och buss eftersom du hade bilen, plockat ur och i diskmaskinen, ställt in frukosten från i morse, tömt tvättmaskinen, hängt blöta tvätten och strukit dina skjortor. Och just nu när jag bara satt och slötittade på bilderna i DN, som du läste noggrant i morse, så passar det ju jättebra att du kör din monolog. Tack älskade man, du förgyller mitt liv. Och jotack jag mår bra.
Jonas Birgersson, Johan Stael von Holstein, en gasballong med hål i, Percy Barnevik. Jag vet hur det känns när luften går ur. När all energi bara forsar ut, som diarré efter ätande av för mycket kycklingfett.
-Men… men… jag ville bara… försöker jag. Tillintetgjord. Av denna vackra, socialt utvecklade, ja varför inte rent av, varma kvinna. Jag går därifrån, avslöjad, sårad och avsnoppad. Jag börjar plocka lite med nåt hushållsbestyr nånstans. Som jag tror skulle behövas, kanske. Byter en glödlampa, virar ihop en kabel.
En stund senare dyker hon upp i dörrhålet, jag tror att hon ångrat sig, lyser upp lite försiktigt.
-Förlåt, men ibland vill jag bara vara dum.
Jamen, då känns allt genast bra. Det är ju ett beteende man känner igen sig i och förstår. Inte!
Tack. Tack.
* ”Ni killar” är ett sånt där skönt uttryck, som man först läste i serietidningen Dennis 1972, och som egentligen bara funkar på amerikanska, men man måste ändå använda det.
Fröken Wallenberg skrev så här maj 5th, 2008 at 9:29 e m
Kvinnor är från Venus och män är från
- apberget på Skansen. Kram.
Jois skrev så här maj 5th, 2008 at 10:09 e m
Jag trodde för ett ögonblick att du slutat skriva.
Har svårt att vara särskilt upprörd idag när Solna vann basket-SM och AIK tog tre poäng, på samma kväll.
Själv har jag lite svårt att övertyga min sambo om att det faktiskt är rätt ansträngande att köra bil från Solna och in till stan och tillbaka. Att det liksom skulle uppväga, säg en diskmaskinstömning och fyra blöjbyten? Likafullt har hon svårt att förstå att en timmes bloggande skulle ta tid från viktigare vardagssysslor, såsom balkongröj eller så. Att jag spenderar två timmar med barnen, genom att lära dem grunderna i modern filmhistoria, med konst som Lejonkungen eller Bilar, anses vara rent fördummande och slappt av mig. Likaså om jag t ex ägnat två timmar åt att laga middag. Då skulle jag minsann ha tagit bilen och handlat nåt istället. Aldrig får man vara ifred. Att barnen inte somnat innan min träningstid börjar anses inte som ett giligt skäl till frånvaro. Lika lite förstår hon hur en timmes dumsurfande lätt kan bli tre.
Å andra sidan, det är rätt härligt ändå.
Pappa C skrev så här maj 6th, 2008 at 10:35 f m
Alltså stopp.
Stryker hon dina skjortor?!!
På riktigt. STRYKER DINA SKJORTOR.
Skulle någon stryka mina skjortor skulle dom få säga MM eller MHM eller bara ha hörlurar på sig och lyssna på talbok om valdemarsätten (täppas läser).
Allt vore förlåtet.
Om skjortorna ströks.
E. Respekt.
Vad gör han i gentjänst?
Valier skrev så här maj 6th, 2008 at 10:52 f m
Just den detaljen skall ses som en känsloförstärkande illustration till historien.
I själva verket både tvättas och stryks mina skjortor av en man från medelhavet på Tvättbaljan, Rålambsv. 25, 112 59 STOCKHOLM Tfnnr 08-618 44 68
På rikt.
I övrigt är allting sant i inlägget.
Fröken Wallenberg skrev så här maj 6th, 2008 at 4:01 e m
Tvättbaljan. Det är sant. Jag ringde och frågade.
Fröken Wallenberg skrev så här maj 6th, 2008 at 4:03 e m
Många material behöver inte strykas. Sådana material sitter mest i damplagg. Konstigt.